Balansbudget: En komplett guide för ekonomisk balans

Du kanske står inför att planera företagets framtida ekonomiska strategi. För att hjälpa dig med detta får du i denna artikel lära dig varför en balansbudget är viktig, hur den skiljer sig från andra ekonomiska verktyg, och hur du skapar en som fungerar som en pålitlig kompass för ditt företag.

Vad är en balansbudget?

En balansbudget är en prognos över företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt i framtiden. Den är avgörande för att skapa balans mellan vad företaget äger och vad det är skyldigt, vilket i sin tur ger ekonomisk stabilitet och tydlighet inför kommande beslut.

Den är alltså inte bara ett dokument för siffror, utan ett styrverktyg för att planera företagets ekonomiska riktning. Genom att ställa upp framtida tillgångar (det du äger) mot framtida skulder (det du är skyldig) får du en bild av vilken ekonomisk position företaget kan ha längre fram.

Var används den?

• I den löpande planeringen: Som komplement till resultatbudgeten och kassaflödesbudgeten. Tillsammans ger de en helhetsbild – resultatbudgeten visar om verksamheten väntas bli lönsam, kassaflödesbudgeten visar om pengarna räcker i vardagen, och balansbudgeten visar företagets ekonomiska styrka och stabilitet längre fram.
• Vid investeringar och expansion: Om du planerar att köpa in ny utrustning eller öppna fler enheter kan balansbudgeten visa hur skuldsättning och eget kapital påverkas.
• Inför finansiering: Banker och investerare tittar på balansbudgetar för att bedöma om företaget är en trygg kandidat för lån eller kapitaltillskott.
• I styrelse- och ledningsarbete: Den ger beslutsfattare en konkret karta över vilka resurser som kommer att finnas tillgängliga och hur skulderna utvecklas.

Vad är den till för?

Syftet är att skapa ekonomisk balans och framförhållning. Det är lätt att stirra sig blind på intäkter och kostnader i resultatbudgeten, men utan en balansbudget ser du inte hela bilden. Du kan exempelvis ha ett bra resultat men samtidigt växa skulderna snabbare än tillgångarna – vilket kan leda till obalanser och risker.

Med balansbudgeten får du istället en kompass som visar vart företaget är på väg, inte bara hur det går just nu. Den hjälper dig också att:

• Sätta långsiktiga mål (t.ex. minska skuldsättningen eller öka andelen eget kapital).
• Fånga upp risker tidigt (t.ex. om kortfristiga skulder växer snabbare än omsättningstillgångarna).
• Säkerställa att företaget är tillräckligt stabilt för framtida satsningar.

Varför är den viktig?

1. Förutse ekonomiska behov

Med denna budget kan du identifiera framtida finansieringsbehov eller överflödiga resurser. Det hjälper dig att förutse eventuella kassaflödesproblem och hantera dem innan de uppstår.

2. Skapar ekonomisk kontroll

Genom att planera hur tillgångar och skulder kommer att förändras över tid får du bättre kontroll över företagets ekonomiska ställning.

3. Bygger förtroende

En välgjord balansbudget visar investerare, långivare och partners att du har koll på företagets framtid. Det är en signal om att ditt företag är stabilt och välplanerat.

4. Stöd för strategiska beslut

Oavsett om du planerar att expandera, minska skuldsättningen eller öka investeringar ger budgeten en stabil grund för att fatta informerade beslut.

Balansbudget jämfört med resultatbudget

Det är lätt att blanda ihop dessa två slag av budgetering med andra ekonomiska verktyg, särskilt dessa två. Här är de största skillnaderna:

• Balansbudget: Fokuserar på företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid en specifik tidpunkt i framtiden. Här är Björn Lundens definition. 
• Resultatbudget: Visar intäkter och kostnader under en specifik tidsperiod och syftar till att visa företagets förväntade resultat.

Balansbudgeten fungerar som en sammanfattning av företagets ekonomiska hälsa, medan resultatbudgeten ger en bild av företagets lönsamhet.

Komponenter

En balansbudget består av tre huvuddelar, precis som en balansräkning:

1. Tillgångar: Vad företaget äger

I budgeten planerar du för framtida tillgångar, som:

• Omsättningstillgångar: Pengar i kassan, kundfordringar och lager.
• Anläggningstillgångar: Fastigheter, maskiner och immateriella tillgångar som patent eller varumärken.

2. Skulder: Vad företaget är skyldigt

Här ingår alla framtida betalningsförpliktelser, exempelvis:

• Kortfristiga skulder: Leverantörsskulder, skatter och kortfristiga lån.
• Långfristiga skulder: Banklån och obligationer.

3. Eget kapital: ägarnas andel

Detta är skillnaden mellan tillgångar och skulder och inkluderar aktiekapital och balanserade vinster. Budgeten förutspår hur eget kapital kan utvecklas baserat på företagets förväntade resultat och investeringar.

Hur du skapar den: En steg-för-steg-guide

Att göra en balansbudget kan kännas som ett stort jobb, men tänk på den som ett pussel där bitarna redan finns i form av företagets resultatbudget, balansräkning och planer för framtiden. Här är ett tydligt upplägg:

1. Börja med resultatbudgeten

Resultatbudgeten är grunden. Den visar företagets förväntade intäkter och kostnader. Överskott eller underskott från resultatbudgeten påverkar balansbudgeten genom att de ökar eller minskar det egna kapitalet.

Exempel: Om du budgeterar för en vinst på 500 000 kr kommer det i balansbudgeten öka eget kapital med samma summa.

2. Samla nuläget – dagens balansräkning

Utgå från den senaste balansräkningen. Det är ditt startläge för alla framtidsprognoser. Du behöver veta:

• Hur mycket pengar finns på kontot just nu?
• Hur stora är kundfordringarna?
• Vilka lån har ni kvar att betala?
• Hur mycket eget kapital finns redan?

3. Lägg till förväntade förändringar

Här fyller du på med det du vet kommer att hända framåt:

• Försäljning och intäkter: Hur mycket förväntas komma in och när?
• Kostnader och investeringar: Ska ni köpa maskiner, renovera lokaler eller bygga upp ett nytt lager?
• Avskrivningar: Planerade värdeminskningar på anläggningstillgångar (t.ex. maskiner som förbrukas över tid).
• Lån och amorteringar: Nya krediter eller återbetalningar på befintliga lån.
• Utdelningar: Planerade utdelningar till ägarna minskar det egna kapitalet.

4. Prognostisera tillgångarna

Ta nulägets tillgångar och justera för de förväntade förändringarna.

• Omsättningstillgångar: Lägg till beräknade kundfordringar och lagerökningar. Dra av förväntade betalningar av leverantörsskulder.
• Anläggningstillgångar: Lägg till planerade investeringar, dra av för avskrivningar.

5. Prognostisera skulderna

• Kortfristiga skulder: Beräkna kommande leverantörsskulder, skatteskulder och kortfristiga lån.
• Långfristiga skulder: Lägg till planerade lån, dra av amorteringar.

6. Räkna fram eget kapital

Eget kapital = Tillgångar – Skulder.
Här tar du med:

• Ingående balans för eget kapital.
• Plus årets budgeterade resultat (från resultatbudgeten).
• Minus eventuella utdelningar.

7. Kontrollera att allt balanserar

Precis som i en riktig balansräkning måste summan av tillgångar alltid vara lika stor som summan av skulder och eget kapital. Om siffrorna inte går ihop behöver du justera antaganden eller kontrollera om något glömts bort.

8. Justera för risker och skapa buffert

Ingen prognos är exakt. Lägg in marginaler för oväntade utgifter, förseningar i betalningar eller svängningar i försäljning. På så sätt blir balansbudgeten ett mer realistiskt verktyg istället för en övning i önsketänkande.

Vanliga misstag att undvika

1. Att ignorera kassaflödet

Balansbudgeten visar vad som händer på lång sikt, men kassaflödesproblem kan uppstå innan dessa effekter märks. Säkerställ att budgeten kompletteras med en kassaflödesbudget.

2. Överoptimistiska antaganden

Det är lätt att överskatta intäkterna och underskatta kostnaderna. Var realistisk när du skapar prognoser för budgeten.

3. För lågt fokus på risker

Oförutsedda händelser kan påverka ekonomin dramatiskt. Inkludera alltid buffertar och ha en plan för att hantera risker.

4. Att inte följ upp regelbundet

En balansbudget är inte statisk. Följ upp och justera den regelbundet för att säkerställa att den speglar verkligheten.

Hur balansbudgeten påverkar företag långsiktigt

Underlättar långsiktiga investeringar

En tydlig balansbudget visar hur mycket kapital som finns tillgängligt för framtida investeringar och hjälper dig att planera för expansion.

Stärker relationer med investerare

Investerare och långivare vill se en genomtänkt sådan budget innan de beslutar om finansiering.

Ökar ekonomisk stabilitet

Genom att säkerställa balans mellan tillgångar och skulder skapar denna budgeten en stabil grund för företagets ekonomi.

Konkreta tips för att öka nyttan

1. Använd digitala verktyg
   Program som Visma eller Fortnox kan automatisera delar av processen och minska risken för manuella fel.
2. Involvera ditt team
   Diskutera budgeten med relevanta avdelningar för att få en bredare förståelse av företagets ekonomiska behov och mål.
3. Analysera historisk data
   Tidigare balansräkningar och resultatbudgetar kan ge värdefulla insikter om framtida trender och risker.
4. Jämför med branschen
   Benchmarking mot liknande företag kan hjälpa dig att identifiera var du ligger ekonomiskt och vad som kan förbättras.

Sammanfattning

Balansbudgeten är ett ovärderligt verktyg för att förstå och planera företagets ekonomiska framtid. Genom att skapa en tydlig och realistisk budget kan du hantera risker, säkerställa stabilitet och fatta bättre beslut för tillväxt.

Behöver du hjälp med att skapa eller optimera din? Revisi Revision & Rådgivning är här för att guida dig genom varje steg. Kontakta oss idag, och låt oss tillsammans säkerställa att din ekonomi är balanserad och redo för framtiden!